Jag gör märkliga saker i sömnen. Pratar, sätter mig upp och stirrar rakt fram, tänder lampor, promenerar iväg en sväng, tjuvkikar på någonting bakom gardinerna, radar upp en massa böcker som en mur mellan mig själv och den jag sover med... Ja, detta är saker jag förstås själv inte märker, utan sånt jag fått höra av andra. Så har det alltid varit. En gång när jag var liten hittade mamma mig i köket med telefonen i handen, mitt i natten. Tydligen stod jag där och mumlade, inbillade mig att jag pratade med någon. Jag har också hittats vid mikrovågsugnen, vid ytterdörren eller liggandes på någon annan sovplats.