Varning! Nedan följer en färgsprakande och frestande bildkavalkad från lördagens hemmagjorda sushibuffé med tillhörande neongröna melondrinkar. Tittande sker på egen risk. Upphovsmannen står ej ansvarig för eventuella salivutsöndringar i munnen, kurrande hungerskänslor i magen samt akuta behov av att uppsöka en sushirestaurang snarast.

    

 

Trots att jag sitter på sätet allra närmast dörren är jag den som kommer av sist från bussen. Elva eftermiddagsbittra passagerare hinner pressa sig före och bilda en mur där det tydligen är omöjligt att släppa förbi någon fler, innan jag ens hunnit resa mig från min plats. HALLÅ, vad har ni så jäkla bråttom till, era svettiga, otrevliga och stressade idioter?!?

Fast, svettig är jag också. Efter timmar i en datasal utan luft. Utan att få någonting gjort. Jag stirrar på skärmen, men kommer på mig själv med att inte ens se vad det är jag stirrar på. Ord som bildar meningar, har jag skrivit dessa? Vad menar jag? Och vart var jag nu någonstans? Tankarna yr omkring, flyger iväg nånstans långt bort. Jag försöker släppa dem, börja om, f-o-k-u-s-e-r-a. Och så skriva, få ner något vettigt i den artikel jag haft framför mig hela dagen. Som inte ens liknar en artikel ännu. 

Det är måndag. Det är inte en så jättebra dag idag.

Så här är det, angående föregående inlägg. Någon Movitsrapport blir det tyvärr inte. Jag såg inte Movits. Nej, jag satte inte ens mina stövelklädda fötter i samma byggnad som Movits befann sig i den kvällen. Det vill säga Kalmars nation. Vilket både då och nu i efterhand känns helt rätt, så rätt som det bara kan göra. Inte att jag missade Movits, nej det är en beklagligt konsekvens av det hela, dem hade jag gärna velat skaka min för kvällen grönklädda rumpa till.

Men inte en sekund ångrar jag att jag gjorde som jag gjorde. Sa vad jag tyckte, ifrågasatte, vägrade ge mig och vägrade låta mig skrämmas. Av en maktmissbrukande idiot som tror att han kan behandla en ung tjej hur han vill. Bara för att han är några centimeter längre, några centimeter bredare, har något större muskleroch en kuk mellan benen, och är iklädd en uniform som talar om att han för kvällen kan kalla sig för ordningsvakt.

Hur en sådan människa överhuvudtaget kan få kalla sig för vakt är en annan historia... Och om det är den sanna bilden av vaktyrket, ja då är det i så fall en historia långt större än en förstörd utekväll...

Vilka upptäckter som gjordes, ja det kan jag däremot meddela. För upptäckter gjordes, eller snarare insikter, som jag tidigare anat men som jag nu ställdes öga mot öga med. Insikten om att något fortfarande är så jäkla snedvridet och ojämställt i vårt samhälle så att man kan undra vilket århundrande vi lever i. En insikt som får det att det koka och bubbla av ilska i mig. Och upptäckter om mig själv? Ja, jag är tydligen uppkäftig och har attitydproblem.

Men kom igen tjejer, vi kan inte bara acceptera vad som helst! Så är det bara. Och det enda sättet för att något någonsin ska hända är att vi vågar vägra. Det hoppas jag innerligt att jag kommer kunna göra. Jämt. Om konsekvensen då blir att jag blir ivägknuffad, får min kväll förstörd, missar det band jag kommit för att se och att partyhumöret förvandlas till samhällshat... Ja i så fall är det något jag får ta. Hellre det än att hålla käft och sänka mig till en nivå som jag absolut inte står för. Hellre det än att tillfredsställa en flinande mansgris i uniform genom att le sött , be om ursäkt och låta han bli vinnaren.

Kan man ha träningsvärk i fyra dagar? Svar ja. För tänk att mina rumpmuskler fortfarande kändes då jag krånglade mig upp ur sängen imorse. Och detta efter ett galet mördarpass på tisdagsförmiddagen, observera tisdagsförmiddagen. Hm. Så går det när man knappt tränat på hela sommaren.

Igår gjordes två nya upptäcker.

1: Öl är billigt. Öl är gott. ÖL ÄR GOTT. Och jag trodde aldrig att jag skulle uttala de orden. Eller skriva dem. Eller whatever.

2: Bonden bar. Som vi hamnade på av en slump. Trevlig personal, intressant dansant folk och gratis winegums. Hurra!

Vilka upptäckter som görs i afton är ännu oklart, men mot Uppsala bär det av i alla fall. Lollofest följt av Movits på Kalmars nation. Återkommer med rapport. Nu: upp ur soffan, in i duschen och sen iväg. Adiós!

Egentligen ville jag bara däcka i soffan då jag kom hem. Huvudvärk, röda irriterade ögon och andra inte-riktigt-sjuk-men-på-väg-att-bli-symptom. Men jag tog mig i kragen. Dammtrasan åkte fram, likaså dammsugaren (...som fortfarande luktar bränt. Men struntsamma. Ny dammsugare ligger inte högt på priolistan över nya inköp.) Hipsvips var varendaste hörn av lägenheten skinande rent. Eller åtminstone rent.

Belöning? Ett långt hett skumbad med tillhörande ansiktsmask, hårinpackning, skrubbning och peeling.

Så, nu sitter jag här, renare och lenare än på länge. Och tittar ut över min dammfria lya. Framför mig: två avocadomackor och en stor kopp te (Uppsalablandningen från Marie, ljuvligt gott!). Med tända ljus och Violet hill i högtalarna kryper jag ner under filten och längtar till den 17 september. Jag älskar min alldeles egna tisdagskväll!