Det är visst lätt att vara ledig
Se där! Det gick visst att få två lediga vardagar att gå. Det var inte ens svårt.
Har man två lediga dagar kan man passa på att göra saker som man annars inte har tid eller lust att göra. Till exempel:
- Läsa halva natten och sen sova till halv elva.
- Plocka ögonbrynen, fila fötterna och måla tånaglarna.
- Gå iväg med hundrafemtioelva tidningar till återvinningen.
- Halvsova på en bänk i skogen med värmande sol på kinderna och radio i öronen.
- Och, det jag är mest stolt över: köpa träningskort! Tänk att det var så lätt, och ändå har det tagit tre månader. Eller nja, egentligen ett och ett halvt år. Sedan jag sist tränade. Men nu ska det bli ändring på saken, nu ska det friskas och svettas som aldrig förr! Lyftas skrot och springas på löpband och ojojoj så stark jag ska bli!
Så två jobbdagar på det, och så fyra ledighetsdagar på det. Jao, helt okej.
Våffeldagschmåffeldag
Man kan faktiskt äta våfflor på en helt vanlig måndag. Jo, det är sant.
Speciellt om man inte fick ett enda litet våffelhjärta på självaste våffeldagen.
Förresten så är det töntigt med matdagar.
Låt oss äta vilken mat vi vill vilken dag som helst, tack!
Ute ur garderoben - tio år senare
Nämen. Är det bara jag, eller var inte detta redan känt för sisådär tio år sedan?
Märkligt i alla fall, att man än idag ska behöva tveka. Hålla sig instängd i en hemlig, mörk och obekväm garderob, leva med en falsk fasad, hellre än att visa vem man verkligen är. Trodde att vi hade kommit längre än så, men nä, tydligen inte.
Nåväl. Grattis Ricky! Bättre sent än aldrig.
Ofrivilligt onödigt ledig
Två tomma kalenderdagar.
Vad ska det vara bra för? Vad ska jag göra?
Tips mottages!
"Han ser inte ut som en som skulle behöva våldta"
Tittar på Uppdrag Granskning med en klump i magen. Det är fullständigt vidrigt, hur elaka barn och unga kan vara mot varandra. Hur kompisarna vänder varandra ryggen, hur rykten sprids, hur tjejerna säger "fan vilken hora", "det är sådant här som gör att jag skäms över att vara tjej". Hur det måste kännas att inte bli trodd. Hur det tillslut blir hon, offret, som blir tvungen att flytta och byta skola.
Men bland det värsta måste ändå vara hur vuxenvärlden sviker. De som ska finnas där, de som ska veta bäst, de som har makten att avgöra vad som är rätt eller fel.
Kommentar från vuxen kvinna i omgivningen om våldtäkten: "Jag tycker inte att han ser ut att vara en sån person som skulle behöva det, för han ser bra ut och han är snäll."
Jag blir mörkrädd.
Snösöndag
Våren lurade oss. Snöyra ute. Så idag går jag endast ut för att köpa tre olika sorters te. Honungsmelon, ingefära/citron och chai. Resten av kvällen stannar jag inomhus. Testar mitt nya te, tänder alla ljus jag hittar, äter kex med brieost och lyssnar på
Mumford & Sons...
...och förbannar mig själv för att jag inte hann köpa biljetter
till konserten på Debaser den 12 april.
Rekordvarmt!
...säger Aftonbladet. Och man ska lita på Aftonbladet.
Så det var bara att ta på sig jackan (fortfarande vinterkappa dock),
möta upp ett par finfina vänner och ge sig ut längst med Årstaviken.
En redig promenad med solstrålarna i ansiktet, följt av god sopplunch.
Och så njuta njuta njuta, som tusan.
För imorgon är det försent, då väntar snökaos. Det säger Aftonbladet.
Projekt: bli frisk
Nio timmars sömn och starkt hemmagjort ingefärste till frukost.
Nu skall denna sjukdom lämna min kropp!
Elins enkla ingefärste:
1. Hacka en massa färsk ingefära i små bitar och koka upp med vatten.
2. Låt stå över natten, så att teet blir riktigt starkt.
3. Värm på teet och ta en sked honung i.
4. Drick!
Jag vill också leka med ballonger...
...åka bil och dansa i snön.
Söndagsmiddag deluxe
Dagens rätt: mac and cheese (med TVÅ olika sorters ost) och Coca-cola.
(Och ja, det var fest igår.)
Framåt, framåt och fredagskänsla
Det händer saker nu! En vän blir antagen till en utbildning utomlands, en annan vän får fast jobb och en tredje vän köper lägenhet. Det rör på sig, vi rör på oss. Framåt, åt olika håll, alla hittar sina vägar. Är det det här som är att bli vuxen? Små och stora steg. I olika riktningar, dit man ska, dit man vill. Hur som helst så är jag väldigt stolt och glad över mina fantastiska vänner. Det firar vi, med en fredagslåt!
Det låter som vår
Det droppar utanför fönstret och fåglarna sjunger. Ljudet av vår. Solen skiner in och gör rummet ljust. Jag har lyckats få i mig fil med jordgubbssylt. Orkar till och med stå upp ett tag, utan att ramla ihop igen. Och snart kommer ett bud med blåbärssoppa, skorpor och glass.
Idag är en bättre dag. Imorgon ska jag vara frisk.
Tisdagen som lika gärna kan ta slut exakt nu
Magsjuka är vidrigt. Äckligt, hemskt och fullkomligt förfärligt. Jag har sällan tyckt så synd om mig själv, som när jag låg på badrumsgolvet och skakade och frös klockan 04.30 i natt och inte visste vad jag skulle göra av mig själv. Ja, jag vet. Det finns tusen gånger värre saker. Men just där och då känns det där som den värsta tänkbara stunden i mitt liv. Sådär så att jag var nära att ringa någon, vem som helst, och skrikgråta "kom och ta haaaand om mig förfaaaan, nuuu"... Fast det gjorde jag inte.
Nu vet jag inte vad jag ska göra. Var så längesedan jag var hemma och var sjuk. Hur gör man? Sover två timmar, vaknar, är stressad över att man missar jobbdagar, försöker bli frisk, somnar igen, vaknar, konstaterar att man fortfarande inte kommer lyckas få i sig något ätbart... Varvar det hela med att byta header på bloggen, titta på snygga musikvideos och drömma om att man var Scarlett.
Suck. Kan det inte bara bli imorgon?
Danke schön Saalbach
Hemma igen, en smula piggare. Gladare, starkare och full av energi. Den österrikiska alpluften gjorde gott. Eller kanske var det all fluffig snö som sprutade rakt i ansiktet då jag fick ta de första morgonåken i orörd lössnö. Eller den kittlande känslan i magen då jag kastade mig ut på otroligt härliga men lite läskiga offpist-äventyr. Eller bastun och poolen. Eller kanske den där välförtjänta ölen då jag rosig om kinderna sjöng med i afterski-bandets gamla dängor. Eller de där läskande drinkarna då vi dansade oss svettiga mitt i natten.
Hur som helst. Saalbach var bra. Till och med fantastiskt.
