Det bästa av två världar.
Prinsteve

"C'est la vie", say the old folks
Kärlek vid första ögonkastet

"Before the night is through, I wanna do bad things with you"
Näe. Efter mycket övervägande har vi tagit ett beslut.
Det är för länge till den 24 februari. På tok för länge.
Fram med fleecefiltarna, varma mackor och chaite.
Nu gör vi det!
En dos äkta Indien rakt in i hjärtat
Slumdog millionaire på gårdagens filmkväll hos Malin. Filmen som alla pratade om då jag reste runt i Indien i vintras och som jag sedan dess längtat efter att se. Förväntningarna var med andra ord höga och suget stort efter att få återuppleva en dos Indien, åtminstone för en stund.
Men trots detta blev jag totalsåld, redan under första scenen. Då de otroligt charmiga små indiska bröderna efter ett bus jagas av poliser från fältet, in i slummen, in mellan trånga gränder, upp på taken, ner igen. Alltsammans ackompanjerat av indiska rytmer i ett härligt perfekt tempo och snabba snygga nära-inpå-klipp. Och så brödernas beslutsamhet, deras glimt i ögat, iver och skratt, som visar att de är oövervinnerliga, att de tillsammans klarar allt.
Redan där förflyttas jag tillbaka till Indien. Ser alla de fantastiska barn som jag träffade dagligen under volontärarbetesperioden, barnen som klev rakt in i mitt hjärta och som sedan dess stannat där. Ser dem i bröderna i filmen. Känner igen saker de sa, saker de gjorde, hur de skrattade, busade, slogs, dansade. Känner igen deras självständighet, hur de bara några år gamla tvingats förvandlas till små vuxna personer som tar hand om sig själva och sina syskon. Känner igen miljöerna, kaoset på gatorna, musiken, färgerna, myllret. Känner Indien. Men även baksidorna. Föräldrar som inte är närvarande och som kanske inte ens är vid liv, de små barnen som tvingas ut på gatorna för att tigga mat och pengar. Det fattiga, eländiga och så väldigt orättvisa.
Slumdog millionaire är en äkta film, en fantastisk sådan, som träffar rakt in i hjärtat. Se den!
Indienflashbacks.
Abshe, Gupal, Nepali, Rupa, Sumitra, Pallack, Karo.
Underbara älskade små barn.
And all she want´s to do is dance...

Dirty Dancing
Patrick Swayze med svarta solglasögon och skinnjacka, oskuldsfulla ljuva Jennifer Grey som förvandlas till dancing queen på sisådär tre dagar. "Nobody puts Baby in a corner", Time of my life och det berömda lyftet.
Dansfilmernas dansfilm. Betyg: +++++

Flashdance
På dagarna svetsare, på nätterna dansare. Alex bor i en lagerlokal och försöker försörja sig samtidigt som hon drömmer om dansskolan. Benvärmare, What a feeling, auditionernas audition och en massa snygga, svettiga, sexiga moves.
Grym musik, cool tjej, snygga outfits. Betyg: ++++

Dirty Dancing 2 - Havana nights
Revolutionens Kuba, den blonda överklasstösen träffar fattige diskpojken som lär henne skaka rumpa och svettas på dansgolvet, sköna latinorytmer, svettigt och hett, och så självklart Patrick Swayze i en biroll.
Gullig, men tvåor blir aldrig särskilt lyckade. Betyg: +++
Vi kunde vi även konstatera de obligatoriska ingredienserna i en dansfilm:
- Enorma puffpermanenter
- Komplicerade kärlekshistorier
- Starka fadersgestalter: en pappa som blir besviken på dottern eller som gör dottern besviken, men som tillslut tar sitt förnuft till fånga, förstår dotterns bästa, kommer med de klokaste orden och så blir det lite "daddy, i love you" och snyftsnyft medan mamman är osynlig i bakgrunden.
- Vatten: öva lyft i vattnet, vatten som faller ner på scenen mitt under dansen, dansa i vågorna på stranden, ja vatten i någon form.
- Motljus-överdos: dans i motljus, kärlek i motljus, avsked i motljus... Mottot tycks helt enkelt vara att allt blir lite snyggare om det filmas i motljus.
- Ett bakomdansare-crew: som bara finns där i bakgrunden utan repliker och är sjukt bra på att dansa, men ständigt redo att peppa och ställa upp på lite till punkt och pricka inövad korreografi som ska verka vara helt spontan.