Jag vet att jag är femtioelva år efter er andra nu. Men alltså. Det här med Skype. Vilken grej! Ett litet knapptryck och plötsligt befinner sig Sofia framför mig i min soffa. Så verkligt, att jag blir tvungen att sträcka fram handen och känna på datorskärmen. Nej just ja, hon är fortfarande på andra sidan jorden. Men ändå, tacka vet jag dagens teknik!
Nu åker två av mina finaste iväg. Långt bort ska de, länge. Praktik på Vi-skogens kontor i Rwanda väntar och jag är säker på att det kommer bli deras livs äventyr.
Här och
här kan ni följa dem.
Töser, ta hand om er själva och om varandra nu, okej?
Kärlek, puss och kram.
Vi överlevde. En och annan droppe blod spilldes. Men inga avhuggna fingrar, inga flygande champagnekorkar i ögonen. Hela och rena (...eller, nja..) tog vi oss igenom skaldjursfesten. Kvällen då det skulle sabreras och ätas ostron för första gången.
Ostronskolan, steg 1. Bryt upp skalet och hugg av alla muskler.
Eller gångjärn, som vi föredrog att kalla det. Så att det inte skulle kännas lika brutalt.
Tadaaa! Så här ser de ut, de små liven. Fast, här har de precis dött.
Före: glada, förväntansfulla miner.
Sluuuurrrp...
En kallsup senare: skeptisk.
Betyg: två plus. Med potential att stiga till tre eller kanske till och med fyra efter lite övning.
De gratinerade däremot: fem plus.
Så fanns det ju en hel del andra smaskigheter att fylla magarna med.
Sabreringen då? Taktiken var olika. En del valde att nöta sönder flaskan tills champagnen började droppa ut, medan andra mer brutalt avreagerade sig med kniven. Men av åkte de, samtliga korkar.
Betyg: fem plus.
Två mojitotuber och en smärre brandincident senare blev natten till morgon och klockan blev fem fast än vi trodde den var ett. Men det är en annan historia.
Betyg för hela kvällen: fem plus. Kanske till och med tio.
Så var de invigda! Mina fina 37 kvadratmeter. Ja varenda en av dem faktiskt, för under kvällens gång hann de nog bli utnyttjade allihop. Trångt, varmt och gosigt, precis sådär som det ska vara när man fyller sitt hem med de man tycker om.
Jag tänker, att jag har himla många fina vänner. Och jag tänker, att det är himla fint att få samla dem på samma plats sådär för en kväll.
Kärlek, puss och kram.
Idag har jag på Håkans nya video tre gånger.
Bara för att den är himla fin. Bara för att det är en sån dag idag.
Vill bli frisk. Måste bli frisk. Ska bli frisk. För det finns en stad som heter Uppsala och dit ska jag åka imorgon. Så det så. Där väntar nämligen två vänner och en lakritskladdkaka. Mmm, smaka på ordet. LAAAKRITSKLADDKAAAKA. Lakrits + kladdkaka. Två av livets godaste ingredienser förenade i ett - det kan omöjligt bli fel.
Därför krävs en supermirakelkur i form av den lugnaste fredagen på länge. Låt mig presentera kvällens sällskap: mina kära vänner ingefärsteet, nässprayet, värktabletterna och en bunt tidningar. Och så den sötaste vännen av dem alla: godiset. Let´s fredagsmysa!
Fredagsförkylningsmys.
