Sjukilometerspisten - here i come!
Hejdå! Nu åker jag till Alperna. Saalbach, Österrike.
Där finns en skidlärar-lillasyster och där ser det ut ungefär såhär:
...och där kan man göra ungefär såhär:
...eller såhär:
Och ja. Jag är säker på att det kommer bli alldeles fantastiskt. Jag är säker på att det här är precis vad jag behöver just nu.
En dag i SL:s iskalla grepp
Dagens sämsta: att stelfrusen och svinhungrig komma hem klockan 21.45, efter att ha slösat bort sammanlagt 4,5 timmar av min dag i SL:s grepp.
Dagens bästa: busschaffis med humor som gillar att konversera med sina passagerare:
- Ni får hålla i er ordentligt, det är halkigt och jag kör inte så bra. Men ni åker ju i alla fall inte likbil." (Syftandes på denna artikel, Aftonbladets löp för några veckor sedan.)
- Då får vi säga grattis till alla som härmed överlevt ända till Bandhagen.
(Återkommande kommentar vid varje ny station.)
Bonuspoäng: för den i övrigt sköna och lättade stämningen på ersättningsbussen när den tillslut kom efter 45 minuters iskall väntan. Alla euoforiska passagerare som bara blev tvungna att högljutt dela med sig av glädjetjut och diverse lättade kommentarer:
- Oh my goood, Rågsved next, wohooo!
(I form av en egenkomponerad glädjesång.)
- Hallå, får jag tillbaka mina pengar för SL-kortet nu?
(Med låtsasarg och låtsasupprörd ton, följt av ett nöjt hohoho-skratt.)
- Fan, kärringen min där hemma hinner ju somna innan jag kommer hem!
(Följt av ett gubbsjukt höhöhö-skratt.)
Vad tar vi med oss från denna dag (förutom förkylning och uringvägsinfektion)? Lärdomen om att ett tunnelbanetåg sväljer ungefär tio gånger så många passagerare som en ersättningsbuss. Samt att SL fortfarande inte verkar ha greppat detta.
Nej jag tänker inte stanna inne
Stanna inne, varnar experterna. För det är snö+kaos=snökaos. SL och SJ har "stora trafikproblem pga rådande vädersituation." Och då är det bäst att stanna inne, tycker man. Men, wild och crazy som jag är, så tänker jag bege mig ut i kaoset. Ta mig an både SL och SJ, i ett försök att transportera mig norrut. Destination: Uppsala. Där vankas vänner och vin. Nej då kan man inte stanna inne, så snälla SL och SJ, kom igen och samarbeta med mig lite nu!
Förresten, så blir jag ledsen av att läsa detta.
Tillsammans är man mindre ensam
Detta är anledningen till bloggfrånvaron. Detta, plus en massa andra godsaker,
festligheter och mysigheter som jag och Camillasambon ägnat oss åt i dagarna fyra.
Det är fint att ha en sambo, om än bara för några dagar. Att laga ostmackor efter krogen med, att snicksnacka med halva natten till någon somnar mitt i ett samtal, att soffhänga med dagen efter. Det är fint att vara två.
Kalla!
Jag säger bara Kalla! Finns inte så mycket annat att säga idag. Vilken tjej, vilken grej!
Och förbaskat, så sjåpig jag är när det kommer till sådant där! Först nervositeten, redan när hon står uppställd för start. Första mellantiden - svårt att äta färdigt min fisksoppa då skeden inte går att hålla rakt. Andra mellantiden - vågar knappt titta. Sista biten - måste sitta framåtlutad i soffan och bita mig i läppen. När hon kämpar sig in i mål till allas jubel och det står klart att hon vunnit - så rörd så rörd. När hon sitter i segerstolen och inte kan hålla sig för skratt - mer rörd. Då hon intervjuas och vinkar genom kameran - ännu mer rörd. När hon får ta emot sin medalj - nej då kommer tårarna.
Nej minsann, några satsiga idrottsbarn kommer jag aldrig ha nerver för att få. Fast när jag tänker efter så kommer jag ju inte ens klara av att se dem sjunga Idas sommarvisa på skolavslutningen.
Would you freak out if I said I liked you?
You look nice alright And I like the way you nod after everything I say Like it actually means something to you And I like your record collection Townes and Jens with a hint of Rickie Lee And you've cleaned up the bathroom, made a really nice soup but a bit too much sci-fi in your shelf with DVD's But there are things you need to know about me I'm weak right now, so weak right now I need proof before I dare to open this heart So I've prepared a quiz for you Would you freak out if I said I liked you? Do you walk the line? Is your IQ higher than your neighbours? And is it very much higher than mine ? Can you sleep when I grind my teeth? Do you look away if I slob when I eat? Will you let me be myself? Can you at all times wear socks? Because I'm still scared of feet And if I'd fall, would you pick me up? If I'd fall, would you pick me up? Do you talk in the middle of Seinfeld? Do you read more than two books a month? Do you get racist or sexist when you've had a few? Is it fine if I make more money than you? Have you slept with any people I work with? Is there anyone you'd rather wish I'd be? Do you still keep pictures of old girlfriends? Are they prettier than me? And if I'd fall, would you pick me up? If I'd fall, would you pick me up?
Måndagen som försvann
Vaknar. Sängen snurrar huvudet, det är mörkt i hela lägenheten. Vad händer? Fortfarande natt? Ska jag somna om? Kollar på klockan. 17.01. En minut över fem! Det är eftermiddag, snart kväll, och jag har visst missat hela dagen. Ramlar upp i min pyjamas, yr och förvirrad. Ska jag äta frukost nu? Gå direkt på middag? Eller hur gör man?
Måndagen den 8 februari 2010 är det visst inte meningen att jag ska få uppleva. Måndagen den 8 februari är inte min dag. Får hoppas på att tisdagen har mer att erbjuda. För, nu är sista nattpasset avklarat och jag är ledig! Får jobba på att ta igen den missade måndagen resten av veckan.
Förresten så måste jag bara få tipsa om det nya numret av Aftonbladets Kropp & Hälsa som nu finns i butik. Förutom att njuta av den spännande läsningen så bör ni spana in den tjusiga redigeringen extra noga!
För vi dansar och du har så mjuka läppar
Det snöar ute. Snögegga. Inte för att jag har placerat mina stackars små fötter utanför dörren ännu. Men jag kan riktigt känna, hur blöta de skulle bli om jag klampade ut. Så jag stannar här inne så länge jag bara kan. Längtandes, efter sneakersväder. Sådär så man kan hoppa runt på bar asfalt i converse och en blommig fluffig klänning. Utan kliande strumpbyxor och stickiga tjocksockor, utan täckjacka. Fräknar och fladdrande solblekt hår. Och allt skulle vara sådär glatt och enkelt, som i en Håkan-video. Ner i ljuva livet, upp på taken, över staden, under fabriksmolnen...
"På dem bara!" ...?
Hört utanför affären, där ett gäng grabbar har snöbollskrig:
"Men vafaaan, kasta inte på mig!"
"Äh vadå, kom igen, du betalar ju i alla fall skatt!"
Hmm, hur tänkte han här? Om man betalar skatt så är det mer okej att bli snöbadad? Eller vad?
Just my cup of tea
När jag blir stor ska jag bli tekännare. Som vinkännare fast med teer. Jag ska gå runt bland tjusiga tebutiker, lukta i alla burkar som expediten sträcker fram och köpa nya sorter varje vecka. Jag ska ha flera hyllor i mitt enorma kök, som ju måste vara enormt just för att alla tehyllor ska få plats. På hyllorna ska det stå teburkar av alla dess slag. Fina stora teburkar, sådana med kinesiskt motiv, gammeldags teburkar, blommiga, prickiga. Tebjudningar ska jag ha, och servera i en fin röd tekanna.
Så som hos Ester på Folkungagatan. Var där på afternoon tea i söndags, vilket förövrigt är en fantastisk söndagssyssla, mer afternoon tea åt folket! Förutom nybakade scones, ostar och fem olika marmelader så fanns där 120 olika sorters te att välja bland. 120!! Får det lov att vara ett rooibos med vaniljsmak, ett grönt japanskt te, varför inte peach passion eller choklad chili? Snacka om beslutsångest.
Ooooh, your hair is beautiful...
Idag har jag varit på min favoritmataffär, JFK - Japan food & kitchen, och handlat upp ett lager med sushiingredienser. Bara för att sushiexpediten var så söt, vägledde mig bland alla japanska innehållsförteckningar och gav mig flera recept, blev jag tvungen att köpa extra mycket av allt. Service! Väldigt underskattad grej. Nu åter till sushilagning av högsta klass, såklart till tonerna av världens bästa Blondie. Fint ska det bli, till väldigt fin person.
Out of space
Tillbaka, efter en tillfällig internetsvacka. "Sidan kan inte visas" - mitt abonnemang hade tydligen gått ut. Känna paniken sprida sig, hur göra nu? Betala räkningar, planera och kolla upp saker utan internet. Hur? Och hur göra, för att få fram uppgifter om hur man får tillbaka internet, utan att göra det på just internet?
The old fashion way - ringa nummerupplysningen? Som man inte kommer ihåg numret till, kanske kan man hitta det på hitta.se, nej justja det kan man inte. Ringa en vän, som får leta fram numret till nummerupplysningen? Ringa en vän, som får googla på vilket internet som är bäst och vilken leverantör man ska ha?
Fånigt hur handikappad man kan känna sig utan kontakt med omvärlden. Hur oanvändbar min fina lilla MacLove plötsligt blev utan tillgång till detta cyberspace.
Nåväl. Back in business. Lugnet har lagt sig. Mejl, communitys, bloggar och twittrar ikapplästa. Jahapp. Nudå?
