Myllrigt, men inte lika kaosartat som Indien. Glada, harliga manniskor, inte overdrivet installsamt fejktrevliga utan mer nyfikna, oppna och genuint hjalpsamma. Tillgangligt och modernt har i storstan, men annu relativt oexploaterat och annu ganska fritt fran den varsta turism. Sa skulle jag sammanfatta mina forsta intryck av landet. Kambodja, jag gillar Kambodja!

Har i Phnom Phen, huvudstaden, har vi aven fatt en inblick i en del av Kambodjas morka historia. Mellan tva och tre miljoner manniskor blev mellan ar 1975 och 1979 torterade och dodade av de roda Khmerernas under Pol Pots styre. Vi borjade gardagen med att besoka S-21, som fran borjan var en hogstadieskola men som under denna tid gjordes om till ett sakerhetsfangelse dar runt 17 000 fangar torterades och dodades. Idag ar byggnaden ett museum, med bilder pa de tusentals oskyldiga manniskor som fick satta livet till helt i onodan. Darefter akte vi ut till Killing fields en bit utanfor stan, massgravarna dar fangarna dodades och dumpades. 

Vi var helt slut och helt tagna efter gardagen, det var sa oerhort mycket att ta in och forsoka forsta. Fast att forsta har jag fortfarande svart for. Det gar inte att beskriva i ord hur absurt det hela verkar ha gatt till, och att det dessutom bara var nagra ar sedan det hela agde rum... Nej, det kanns overkligt, sjukt och overkligt.