Viket tog slut och vi drog till Stockholm. En veckas semester i Stockholm.
Det blev Coldplay, på ett bubblande, hoppande, gungande Stadion. 
Extas och eurofori på Fix you och The Scientist. Fjärilar i magen, i luften, i håret, i väskan.
Det blev skoshopping, buffé och fika för de sista slantarna
som kunde undlåtas från höstens spargris.
Det blev Söderöl. Gånger en, gånger två, gånger jahurmångablevdetegentigen?
Det blev finaste människorna. Nära, värme, kärlek. Godis för hjärta och själ.

Fort blev det, fort var det över. Två timmar och en kvart med buss, och här är vi nu.
Jag saknar. Saknar redan, saknar mycket.
Men Norrköping är nu, Norrköping är hösten. Nycklarna är hämtade, flytt imorgon.
Ny lägenhet, nya tider.
Oskrivna blad som väntar på att fyllas med saker som jag ännu inte har någon aning om.
Ovisst, javisst. Men jag är optimist. Javisst.