Svinigt värre

Ett plåster sitter på min arm. Jag gjorde det! Tog det sviniga vaccinet! Utan att svimma, gråta eller rymma därifrån. Utan att ge upp när de på den första vårdcentralen sa att de just idag bara vaccinerar de i riskgrupperna. Nej för trots en viss yrsel, tvekan och obehagskänsla så tog jag mig vidare till nästa vårdcentral. Stannade där trots 45 minuters väntetid, gick lydigt in i det kala rummet med äcklig sjukhusdoft då de ropade upp mig.

Ja, jag lider av sprutfobi. Måste blunda så fort de visar sprutor på film eller tv. Undviker för tillfället en av nyhetssajterna eftersom det i högerkanten ligger en bild på en spruta som trycks in i en arm. Blir kallsvettig så fort någon pratar om injektioner, än mer kallsvettig då jag måste sätta min fot på vårdcentraler, sjukhus eller andra lokaler som har med sprutor (...eller sjukhusutrustning överhuvudtaget...) att göra.

Mesigt säger vissa, men sån är jag. Så idag är jag jäkligt stolt.

Heja Elin!

Det kunde man inte tro, du som var en sån tuff tjej, som jobbade med alla möjliga "farliga" saker i Banjara Basti, Indien



Nu har du rätt att vara stolt - då du övervunnit din spruträdsla. Fick t.o.m ta ansats flera gånger - på två olika ställen dessutom!

Kramar

Signhild

Förstår inte detta... I älvsjö säger det att det fortfarande är riskgrupper som ska ha förtur. Vilket gör att jag inte har samvete att gå och ta vaccinet. Varför är det olika bud överallt? Fattar inte..