Idag ar det Republic Day har i Indien, en hogtidsdag som innebar att ingen arbetar och att det mesta ar stangt. Vi borjade dagen med att promenera till skolan som ligger har bredvid. Hundratals barn satt samlade pa marken framfor en slags scen, och allas ogon tittade stort mot oss da vi kom. Dansupptradanden, sanger och tal, som vi inte forstod ett enda ord av, var vad vi bjods pa dar fran scenen.

Vi fick sitta pa en bank lite langre bak, och ibland tror jag nog att det var fler ansikten riktade mot oss an mot det som hande pa scenen. Jag har nog aldrig tidigare kant mig sa exotisk! Det var harligt att fa traffa alla barnen, sa otroligt sota. Och valdigt glada, speciellt nar de stolt far glansa med de fa ord som de kan pa engelska: What is your name?, How are you? Sjalva volontararbetet har inte borjat an, men imorgon ska vi aka runt och besoka skolorna och introduceras till arbetet, vilket ska bli riktigt spannande!

Annars har vi hittills mest bara agnat oss at att forsoka stalla om dygnet, komma in i livsstilen har pa campen och lara oss hur allt fungerar. Vi har insett att det finns hur mycket som helst att lara oss nar det galler den Indiska kulturen, religionen, sociala normer och regler. Mycket kanns vid forsta anblicken markligt, och skiljer sig rejalt fran allt vad vi tidigare sett och ar vana vid hemma i Sverige. Men vi har redan fatt en bra forsta introduktion och kommer att fa lara oss mer och mer varje dag.

Alla som bor har ar hur valkomnande och gulliga som helst mot oss, och vi kanner oss redan som hemma. Forutom Madan (som ar en slags director over det hela) och hans familj och slakt som bor har, finns ocksa tre andra volontarer: en svensk tjej, en svensk kille och en engelsk tjej. Och en hel del djur, som aven de ses som familjemedlemmar. Aven djuren verkar marka att det ar nytt folk har pa campen, speciellt en stor svart buffel som staller sig upp, frustar och stirrar argt sa fort han far syn pa oss. Som en slags vakthund, fast mycket storre och mycket laskigare. Som tur var ar han fastkedjad, sa det ar ingen fara.

Strax ar det dags for var forsta hindilektion. Fram till dess tankte jag lagga mig ner med en bok ut i solen. Nar vi ar ute bland folk ar det heltackande klader som galler, dvs langarmad skjorta och linnebyxor. Men har uppe pa overvaningen dar vi bor ar det okej att ligga ute och sola lite, vilket ar riktigt ljuvligt! Langesedan man kande en varmande stralande sol mot sina kinder...