Fika i de röda fåtöljerna på stammisstället Café 60, promenad längs en pulserande Sveavägen. Examens- och födelsedagskalas för två av töserna, skrålande till Ebba Grön, Nationalteatern och andra gamla favoriter vi lyckas gräva fram ur gömmorna tack vare Spotify, sjungandes och skuttandes in till stan där vi kommer på att min bäddsoffa var bättre än ett halvdött Marie Laveau.

Sova till halv ett, äta långfrukost och pyjamasmysa, trotsa spöregn och höstliknande kyla och bege oss till Medis för lunchmiddag på BK, dra igång kvällens söderrunda som börjar på Carmen och fortsätter på Mest dit fler fintjejor droppar in, snicksnacka och öldricka till mörkret faller över Götgatan utanför. Nästa stopp: en mysig källarkrog i Gamla stan där vi möter upp med mer journalistfolk, vidare till Debaser Slussen där vi hoppar oss svettiga till en överraskande bra spelning med heta rocksnubbar i tajta svarta jeans, proppa i oss dagens andra hamburgermål på Donken, innan vi alla kommer på att det är roligare att sova tillsammans än ensam. Hem till Hagsätra där vi återigen pyjamaspartar oss igenom natten i min lya.

Sova till halv tolv (=bättre än dagen innan), ännu en långfrukost som varar till eftermiddagen, in till St Eriksplan, möta upp med Danjel och Sofia, laga härlig pastamiddag och äta mängder av godis till vi blir sockersega i soffan, digga Kent och Hellacopters och prata om nuet och framtiden, promenera till Odenplan för att hämta tunnelbaneremsa, plötsligt bli inbjuden på vin och fastna på trevlig fest som övergår i efterfest, allt medan vi musiktävlar och Stockholm ljusnar utanför.

Och är det inte såhär som Stockholm ska vara, så säg. Bara för att jäklas, nu när det inte är där vi ska vara. Bara för att väcka kärleken till staden till liv och påminna om gamla, grymt goda, tider. Då blev nu, vi och staden, för en helg.

* * *

Nu då? Ny stad, Norrköping igen, hej och hå. Men inget mer farande och flängande på ett tag. Nu är det här jag ska vara, i den fina lägenheten som jag och Camilla så smått börjar komma oss tillrätta i. Och här sitter jag nu, med en kopp rykande rabarbergräddte i handen, och väntar på att få börja sommarens andra arbetsdag. Jobbar kväll, men vad göra av dagarna?!? Tittar ut genom fönstret, solen skiner visst. Okej då. På med joggingskorna, ut. Det är ju trots allt sommar.