"There are nine million bicycles in Beijing..."

"There are nine million bicycles in Beijing..." ...och en hel massa kineser, tolv miljoner narmare bestamt. Det marks, overallt ar de, overallt. Pa varje liten affar jobbar minst fem pers som star redo och omringar en sa fort man kommer in, och pa tunnelbanan ar det alltid proppfullt trots att det kommer ett nytt tag varannan minut.

Men pa en plats, dar var det tomt. Kinesiska muren. "Don't except a one-to-one with the wall..." stod det i guideboken, dar de varnade for turisthorder och souvenirforsaljaromringning. Ha, tankte vi, nar vi val kom dit pa tisdagseftermiddagen och kunde klattra runt pa de branta trapporna i princip helt sjalva och njuta av muren i det vackra eftermiddagsljuset. Oforglomligt!




Forutom muren har vi agnat oss at de andra klassikerna; Sommarpalatset och Forbjudna staden. Samt shopping forstas, snacka om shopping! Har laddat upp med en helt ny sommargarderob, plus en investerng i en vinterjacka infor nasta sasong, alltihop for struntsummor. Mycket tack vare vara nu finslipade prutningstekniker. Gjorde dessutom ett forsok att ge oss i kast med underkladesshopping, vilket blev ett mindre lyckat kapitel. De sma sota kinesiskorna tycks skutta runt med AA- eller A-kupor allihopa. Sa gissa om expediterna glodde, gapade och fnissade nar vi gick omkring med vara vasterlandska nagot frodigare kroppar och undrade om de hade nagot i var storlek.

Swisch swisch, slut pa Pekingveckan och dags att avrunda resans sista kapitel. Och det ar en mer an nojd Elin som packar sina vaskor ikvall. Det ska bli skont att komma hem. Visst kommer det borja klia i resnerverna snart igen, det vet jag, visst kommer rastlosheten komma smygandes. Och vem vet vart det bar av da. Men nu ser jag fram emot en sommar, till att borja med. Att komma hem och forsoka skapa mig en ny slags vardag. En vardag som kommer att bli annorlunda, men forhoppningsvis for den skull inte samre. Jag langtar. Efter kaviarmackor och havregrynsgrot, efter att handla i svenska affarer dar man hittar det man vill ha, efter att glo pa nyheter och morgonsoffan pa tv. Och efter er saklart, mest av allt langtar jag efter er! 

Nio timmars flyg till Berlin, tolv timmars vantan, nan timmes flygande till. Sen, tidigt pa lordag morgon... 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0