En dag i SL:s iskalla grepp
Dagens sämsta: att stelfrusen och svinhungrig komma hem klockan 21.45, efter att ha slösat bort sammanlagt 4,5 timmar av min dag i SL:s grepp.
Dagens bästa: busschaffis med humor som gillar att konversera med sina passagerare:
- Ni får hålla i er ordentligt, det är halkigt och jag kör inte så bra. Men ni åker ju i alla fall inte likbil." (Syftandes på denna artikel, Aftonbladets löp för några veckor sedan.)
- Då får vi säga grattis till alla som härmed överlevt ända till Bandhagen.
(Återkommande kommentar vid varje ny station.)
Bonuspoäng: för den i övrigt sköna och lättade stämningen på ersättningsbussen när den tillslut kom efter 45 minuters iskall väntan. Alla euoforiska passagerare som bara blev tvungna att högljutt dela med sig av glädjetjut och diverse lättade kommentarer:
- Oh my goood, Rågsved next, wohooo!
(I form av en egenkomponerad glädjesång.)
- Hallå, får jag tillbaka mina pengar för SL-kortet nu?
(Med låtsasarg och låtsasupprörd ton, följt av ett nöjt hohoho-skratt.)
- Fan, kärringen min där hemma hinner ju somna innan jag kommer hem!
(Följt av ett gubbsjukt höhöhö-skratt.)
Vad tar vi med oss från denna dag (förutom förkylning och uringvägsinfektion)? Lärdomen om att ett tunnelbanetåg sväljer ungefär tio gånger så många passagerare som en ersättningsbuss. Samt att SL fortfarande inte verkar ha greppat detta.
Kommentarer
Postat av: fia
med hänvisning till ditt tidigare inlägg så kanske det är dags att lyda SL och stanna hemma :)
Trackback
