Closer.
Nej, det går inte. Jag kan bara inte se Closer utan att bli sådär fånigt snyftig och grinig. Kanske för att det är lördagskväll och jag sitter hemma ensam och är trött och äter choklad och automatiskt blir extra ynklig bara av det. Jag älskar den filmen, men ändå. Det ligger helt enkelt lite för mycket gammalt i den. Och den där låten, kommer alltid att vara vår låt. Inget sorgligt i det, egentligen. Men ändå.
Kommentarer
Trackback